Vår lördagstur till Wichita Falls

Lördag förmiddag körde Dottern och jag iväg västerut mot Wichita Falls.
Vi hade sett fram emot detta i flera veckor. Vi skulle se hockey match på kvällen. Hockey-killen, som numera spelar i Kansas, skulle möta Texas laget Wichita Falls Wildcats.
På väg dit tändes plötsligt lampan som indikerar fel på bromsarna. "Okey, vi får väl ta det försiktigt, men det kan ju inte vara kris så där med en gång", tänkte jag.

Väl framme i den lilla staden fick Dottern en knapp timme tillsammans med Hockeyspelaren in emellan hans träning och andra lagaktiviteter. Men, efter det vägrade bilen starta. Helt död var den, inte ett ljud.
Vi fick tag i en kille med startkablar och det hjälpte. Efter det körde vi runt i den lilla staden för att hålla motorn igång, medan vi bestämde oss, - stanna eller köra hem? Både Startkabelkillen och Maken sa att om deras misstankar var riktiga skulle det vara väldigt dumt att köra hem mitt i natten, en bilfärd på ca. 2.5 timme, och kanske få stopp halvvägs. Usch, vilket beslut, vi körde hemåt, djupt besvikna.

I söndags startade bilen fint, men ytterligare en bromsindikering "BRAKE" lyste aggresivt mot mig varje gång jag bromsade som om jag inte hade förstått bilden som lyste dagen innan. Nu kunde jag höra väldiga oljud från bromsarna också.
Vilken tur att Sonen just har lärt sig byta bromsskivor och blev färdig med "sin" bil medan jag och Dottern var ute på vår lilla tur.

Vilken lördag!
Men, en knapp timme med Hockey-killen var väl värt turen i alla fall.
Förövrigt skall vi göra ett nytt försök i December!